ronja89

Nu har det gått en vecka. En vecka med svängningar, må bra ena stunden och piss den andra. Jag vill må bra hela tiden. Orka det här. Har försökt förträngt och gjort en massa andra saker och det funkar. Men det är värst när jag är själv med mina tankar. Jag hatar att tänka för jag tänker sönder min egen hjärna.

I dag var jag hos Kjell och Jeanette med en julblomma :) Det är alltid lika trevligt att vara där, ta en kopp kaffe och bara småprata. Det ska jag fortsätta med. Jag har även blivit klar med alla julklappar det är också skönt.  Men just nu skulle jag bara vilja försvinna, orka julen.
Jag skulle följt med till maroco bara för att få komma bort. Det skulle vara underbart att slippa allt här hemma. Jäkla dårhus... Jag gillar inte julen längre, inte det här året i alla fall. Den för bara med sg en massa bekymmer. Vem är det som har bestämmt att man måste träffa allt och alla över julen? Vem har bestämmt att man måste vara trevlig och jämmt glad över jul? omg. Nu börjar jag igen, jag ska inte tänka så mycket!

p.s. Jag har köpt en så jävla snygg klänning så jag kommer vara så jävla snygg på nyår. Det tråkiga är att jag inte har någon att klä upp mig för, vara vacker för. Det är ju så mycket lättare då. d.s

Jag vill inte gråta mer. Men det kommer jag att göra. Jag vill att allt ska vara bra igen. Som vanligt.
Vad händer nu? Jag vill inte veta fast jag vet hur det blir. Fan. Varför är jag tjej och så jävla känslosamm? Varför kan jag inte vara kille och bara koppla bort allt värdelöst jävla tänkande? Jag vill inte tänka mera. Jag vill inte fundera på om att om jag hade gjort något annorlunda om det då hade blivit annorlunda? Jag tror inte det men vafan jag är ju en tjej och så jävla fucked up ibland. Jag orkar inte med mig själv. Jag orkar ingenting. Varför blev det såhär? VARFÖR? Bara ekot som svarar för ingen vet. Mitt hjärta är inte helt längre.



En varm känsla i mitt bröst.
En sommar vind som smeker min kind.
Sen blev det vinter och kallt men du höll min hand
Det blev sommar igen, åh dessa underbara sommrar vi haft.
Det blev vinter och kallt ännu en gång och du höll fortfarande min hand
Det var nyss sommar, inte lika som de andra
Hösten var också annorlunda
Men värst är vintern för nu håller du inte längre min hand.

Jag fattar det knappt. Hur kan det gå så fort? Jag älskar ju dig.


Två underbara år.
Mitt lilla hjärta, min stjärna.
Dina tårar bränner på min kind.
Vad är det som händer.
Jag fattar fortfarande inte.
Du är ju min.
Eller var det åtminstone...