Det blir aldrig som man tänkt sig.

Nej det blir det inte.



Snäcka? Smula?

Så skönt det ska bli när sko9lan börjar.. Kan knappt tro att jag ens tänker så. Men kassörska är inget framtidsjobb för mig. Först måste man vara trevlig fast man har dö ont i huvudet och mensvärk som fan. Sedan måste man ha på sig hemska byxor som sitter i armhålorna så när man sätter sig ner åker grenen upp så man har kameltå ända upp i navelen. SKA MAN TÅLA SÅNT? Om man är kassörska  så är svaret: Ja, om man ä'r så dum och beställer dam byxorna i stället för herrbyxorna som konstigt nog ha mer plats där fram. Det borde egentligen Vara vi kvinnor som har större och luftigare dä'r fram. Det är vi som kan få svampinfektion. Och jag skulle vilja se den man som sätter sig ner och sedan gör en ful min ev smärta när grenen på hans byxor klämmer åt kulorna riktigt hårt. Det skulle vara det allra bästa. Jag skulle skratta då.
Och appro på det ä'r med könsorgan. Varför finns det bara fula namn och söta på det kvinnliga? Jag menar snippa i all ära tills man fyller 12-13 kanske men sen då? Framstjärt, Mutta,? Jag vill då inte kalla min för köttgrotta. Det låter inte bra. Och filleritta njae.. inte riktigt.  Jag gillar ordet mutta. Lite fult är det men det bästa. Snäcka och smula låter så 5-åring som ska tvätta "snäckan nu" eller "tvätta smulan ordentligt nu". det är svårt. Speciellt i det här samhället där vi gått och vant oss med ordet FITTA. Det går inte en enda dag utan att man hör det ordet. Och då i ett fult sammanhang. "Din jävla fitta. Vad håller du på med?" Jag förstår inte hur ett sådant fint ord och sådan fin grej (den ger faktiskt ungar till världen) Har blivit så fult. Fitta betyder våt ängsmark.
Men det är klart hur skulle killarna skälla på oss tjejjer med ordet "Din jävla smula"?
Bara några funderingar man har.

Ryttene röj.

Jajjemen. Var på Ryttene röj i kolbäck på kvarn festivalen.
Svinkul! Tyckte iaf jag.
Det började med att jag åkte hem till Madde där freud och matilda var.
Sedan picknickade vi vid nått bro monument grejs. Så himmla kul att träffa de där dårarna igan.

Mina fötter ser ut som flykting fötter. Sår överallt.
Jag hade sandaler och det är inte att rekomendera när man ska dansa när det är tätt med folk.
Stålhätta ska det vara.
Jag träffade Johan. Också riktigt kul.
åååh:D
En underbar kväll helt enkelt.
Jag orkar inte berätta allt som hände, för det var mycket.
Jag klantade mig som vanligt såklart.. men det får bli en annan historia ;)

Over and out

Fredag kväll.

En tid, en längtan. Ett minne blott.
En känsla, en tår javisst. Det känns ju lite trist.
En ensamhet just just nu, så oändligt lång.
Jag trippar och travar långsamt på i min egen takt.
Hur ska jag veta om det är lagom?
De vackra orden som jag inte bara en gång hörde
sjunger fortfarande i mitt huvud.
Huden på mina armar knottrar när jag känner efter
och tänker på känslan.
Känslan att betyda något för någon att känna sig behövd.
Känslan man inte vill ska försvinna.
Ett hugg i mitt hjärta, en liten liten sticka.
Ett plåster så bra, då läker det.
men ärret kommer alltid vara kvar.
Hur man än gör. Ett ärr nu, då och för alltid.
Att betyda något för någon är stort. För mig.
Att någon ens vill yttra de orden till mig.
Ibland har jag svårt att förstå. Men jag behöver höra dom.
Jag vill inte vara så beroende, men det går inte att hjälpas.
Jag behöver dom. Jag behöver vara behövd.
En tår som blänker på kinden torkar fort ut.
Men de viskand orden bak i mitt huvud och det lilla ärret.
Kommer alltid vara kvar. En bra balans kan tyckas och det är klart.
1000-1 blir ju inte direkt noll. Men ettan kan bli stor.
Den kan ta över. Om man inte är stark.
Tur att jag är omgiven av himmla underbara människor.
Ni gör mig stark. Så otroligt stark.


:)

RSS 2.0